Säkerhetsprövning – vi hjälper till

Syftet med säkerhetsprövningen är att klarlägga om en person kan antas vara lojal mot de intressen som ska skyddas i enlighet med säkerhetsskyddslagen och om personen är pålitlig från säkerhetssynpunkt samt utreda sådana omständigheter som kan antas innebära sårbarheter i säkerhetshänseende. Säkerhetsprövningsintervjun, tillsammans med övrig inhämtad information, syftar till att bedöma en persons lojalitet, pålitlighet och sårbarheter.

En säkerhetsprövning består dels av en grundutredning, dels av en registerkontroll om anställningen är placerad i säkerhetsklass. En särskild personutredning sker även om anställningen är placerad i säkerhetsklass 1 eller 2.

Grundutredningen är en utredning om personliga förhållanden av betydelse för säkerhetsprövningen. Utredningen ska omfatta säkerhetsprövningsintervju, inhämtning och bedömning av betyg, intyg, referenser och andra relevanta uppgifter. Betyg och intyg kan kontrolleras mot högskolor, universitet och arbetsgivare eller uppdragsgivare. Om det för anställningen finns ett krav på svenskt medborgarskap kontrolleras även detta. Härutöver kan öppen information inhämtas, till exempel engagemang i sociala medier, bostadsadress och eventuella företagsengagemang. Under intervjun ställs bland annat frågor om anställningar, andra uppdrag, privatekonomi, fritidsintressen, utlandsresor, familj och vänner. Vid säkerhetsprövningsintervjun bedöms lojalitet, pålitlighet och sårbarheter.

Registerkontrollen sker genom att Säkerhetspolisen kontrollerar uppgifter från belastningsregistret och misstankeregister, samt vissa andra register som polisen förfogar över med stöd av lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område och lagen (2019:1182) om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter.

Särskild personutredning görs i samband med registerkontroll för säkerhetsklass 1 och 2. Utredningen omfattar en kompletterande undersökning som utförs av Säkerhetspolisen. Ett personligt samtal, utöver säkerhetsprövningsintervjun, sker också med Säkerhetspolisen.

En säkerhetsprövning ska göras av en person som genom en anställning eller på annat sätt ska delta i en säkerhetskänslig verksamhet. Säkerhetsprövningen görs innan deltagandet i den säkerhetskänsliga verksamheten påbörjas. Säkerhetsprövningen ska bestå av en grundutredning och i vissa fall registerkontroll och särskild personutredning.

Deltagande består inte bara i att arbeta direkt med den säkerhetskänsliga verksamheten, utan kan även bestå i att personer ges tillträde till lokaler där verksamhetsutövaren bedriver den säkerhetskänsliga verksamhetet. Ett deltagande kan också bestå i att personer får åtkomst till information eller system.

Ja. Säkerhetsprövning ska till exempel inte göras för vissa politiska uppdrag, vissa uppdrag som offentlig försvarare eller som ombud i domstol. Undantaget avser hela säkerhetsprövningen. Om samma person, till exempel en politiker, däremot deltar i en nnan säkerhetskänslig verksamhet gäller inte undantaget. När deltagandet inte sker inom ramen för det politiska uppdraget omfattas vederbörande inte av undantaget från säkerhetsprövning.

En godkänd säkerhetsprövning innebär att personen bedöms vara pålitlig och lojal ur säkerhetshänseende och får delta i säkerhetskänslig verksamhet.

Det finns inte specifikt utpekat vem eller vilka som måste göra en säkerhetsskyddsanalys. Den som till någon del bedriver säkerhetskänslig verksamhet är skyldig att utreda behovet av säkerhetsskydd och dokumentera det i en säkerhetsskyddsanalys. Alla som bedriver säkerhetskänslig verksamhet är skyldiga att göra en säkerhetsskyddsanalys och hålla den uppdaterad.

En säkerhetsskyddsanalys är en analys som ska svara på följande frågor:
– Vad ska skyddas?
– Mot vad ska det skyddas?
– Hur ska det skyddas?

Analysen ska identifierade beohv och säkerhetsskyddsåtgärder samt hur åtgärderna omhändertas i en säkerhetsskyddsplan. Säkerhetsskyddsanalys ska alltid dokumenteras.

En anställning eller deltagande i säkerhetskänslig verksamhet kan i vissa fall innebära inplacering i säkerhetsklass. I Sverige finns det tre säkerhetsklasser. Om befattningen ska placeras i säkerhetsklass beror det på i vilken utsträckning personen får del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och vilken skada för Sveriges säkerhet som personen kan orsaka genom sin anställning eller deltagande i den säkerhetskänsliga verksamheten.

I säkerhetsklass 1 placeras den som i en omfattning som inte är ringa får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig, eller som till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka synnerligen allvarlig skada för Sveriges säkerhet.

I säkerhetsklass 2 placeras den som i en omfattning som inte är ringa får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig, som i ringa omfattning får ta del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig, eller som till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka allvarlig skada för Sveriges säkerhet.

I säkerhetsklass 3 placeras den som får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell, som i ringa omfattning får ta del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig, eller som till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka skada som inte är obetydlig för Sveriges säkerhet.

För säkerhetsklass 1 och 2 krävs svenskt medborgarskap om anställningen är vid en statlig myndighet, region eller kommun.

När en person på något sätt deltar i en säkerhetskänslig verksamhet och i begränsad omfattning tar del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklass Begränsat hemlig eller har möjlighet att orsaka ringa skada för Sveriges säkerhet.