En ny forskningsöversikt visar hur den organiserade brottsligheten påverkar staten och kommunerna –  och hotar den svenska förvaltningsmodellen.

Rapporten Den sårbara staten är en del i SNS forskningsprojekt Brottslighet och samhälle. Syftet är att bättre motverka brottslighet. Inom ramen för projektet presenteras nu en ny rapport som även diskuterades på ett seminarium på SNS den 7 november.

I rapporten, presenterad av Carina Gunnarson som till vardags är verksam vid FOI, framgår hur den organiserade brottsligheten påverkar staten och kommunerna. Den svenska förvaltningsmodellen förklaras vara utmanad av kriminella aktörer och myndigheter beskriver idag den organiserade brottsligheten som systemhotande.

De huvudsakliga slutsatser kan summeras i fem punkter:

• Förmågan att påverka förvaltning och politik varierar mellan olika kriminella grupper beroende på gruppernas organisation, ledarskap, nätverk och förmågor.
• Relationen mellan organiserad brottslighet och stat varierar mellan olika grupper och över tid; från oberoende till samarbete och infiltration. Relationen påverkas både av den organiserade brottslighetens kapacitet och statens agerande mot kriminaliteten.
• Påtryckningar på staten kan se ut på olika sätt, från osynliga påverkansformer till mer eller mindre öppna former av hot och våld.
• Den lokala nivån i Sverige är sårbar. Stora välfärdsresurser fördelas på lokal nivå, mediebevakningen kan vara mindre omfattande och kontrollmekanismerna svagare än på nationell nivå. Det finns också en social och geografisk närhet mellan tjänstemän och medborgare som kan utnyttjas.
• Flera branscher och verksamhetsområden på kommunal nivå är utsatta: välfärd, folkbokföring, upphandlingar, föreningsverksamhet, byggbransch, markanvisningar, avfallsbransch, för att nämna några.
• Rapporten identifierar vidare ett antal politiska målkonflikter, redogör för politikers och chefers särskilda ansvar i arbetet mot den organiserade brottsligheten samt presenterar sedan förslag på ändrade arbetsrutiner.